Sderot

Sderot – Livets stad – i ordets rätta bemärkelse

Det är inte någon tillfällighet att den enda messianska församlingen i den utsatta israeliska gränsstaden Sderot, intill Gazaremsan, har namngetts ”Ir HaChayim” (Livets stad). Den har nämligen överlevt och kommit ut starkare, efter att ha upplevt tusentals raketattacker de 18 senaste åren. 

Det hela började år 2000, då den unga messianska judinnan Dina från Lettland, kom till Israel som student och tog initiativet att starta en liten hemgrupp bestående av andra troende studenter i staden Sderot i Negevöknen. Året därpå blev förekomsten av raketer en alltmer vanlig företeelse, då de den lilla gränsstaden blev ett dagligt mål för dessa attacker och gjorde livet för alla dess invånare outhärdligt. Den utsatta staden, en gång hemmet för 20 000 människor, fick se sina invånare sjunka till 13 000-14 000 då man till följd av osäkerheten lämnade sina hem och begav sig till andra områden. Under denna mycket svåra period, var denna lilla grupp troende studenter tvungna att bestämma om de skulle stanna kvar eller inte. Och medan de bad kände de starkt att de skulle stå fasta – och fortsätta be och fasta för sin stad, precis som Abraham hade gjort för sin tusentals år före dem.

En tid senare kom en ung messiansk jude vid namn Michael till staden, som nyinvandrad från Ukraina. Han letade efter liksinnade individer som han fritt kunde tillbe Jesus som Messias tillsammans med. Den unga mannen kom i kontakt med dessa studenter, som då hade växt till inledningsstadiet av en aktiv, fullfjädrad församling och som även innehöll yngre familjer. För honom var det en glädjefull utmaning att hjälp Dina med att utrusta och leda denna församling. Det tog inte lång tid innan en romans mellan dem blommade upp och de gifte sig. Idag är Michael församlingens andlige ledare. Församlingen med namnet Livets stad, lämpligt nog, då terroristorganisation Hamas uttalat att göra Sderot till dödens stad och fullständigt utradera den från kartan.

Medan de troende i Sderot började be, fasta och gripa in för sin stad, blev följden att en mängd olika mirakler började inträffa. Trots att en konstant raketbeskjutning var dagligförekommande, till och med varje timme, så hade den stora mängden raketer ingen framgång. De träffade inte husen, utan slog istället ner mellan dem. När de väl träffade hus, så var de tömda på folk. Oavsett om de boende där just då var bortresta eller bara ute och shoppade, så var detta ett anmärkningsvärt mönster. Michael kommer också ihåg ett speciellt tillfälle när en bar mitzvah ägde rum i en synagoga med många människor närvarande. Trots att evenemanget var i full gång, så manade personen som var städansvarig där att de skulle avsluta tidigare, då hon var stressad hem och ville bli klar i tid. Precis när allt folk hade gett sig av och hon hade städat klart, slog en raket ner på platsen. Men eftersom de hade avslutat tidigare än planerat, så blev ingen skadad.

En annan händelse var när en raket träffade en större fabrik på en lördagkväll. Om det hade hänt under veckan, så är det ingen tvekan om att skadan skulle blivit förödande. Efter att själv ha sett de allvarliga resultaten av en raket som slagit ner nära sin mors hus, så vet Michael förstörelsens konsekvenser som kunde ha inträffat. Ända sen dess har många raketer slagit ner på öppna fält, men egentligen inte skadat något. Bönens kraft har med säkerhet gjort stor skillnad i resultatet från denna farliga tidsperiod.

Kanske är den bästa bilden av detta, då en raket träffade en förskola kl 23.00 en fredagskväll och som bara var 50 m från Michaels och Dinas hem. Sirenerna som då varnar, låter i hela staden oavsett vilken del raketattacken drabbar. Oftast väcker paret inte sina barn för att ta dem till skyddsrummet, för att på så sätt skydda dem från rädsla och panik. Men under denna särskilda kväll, så sprang de för att hämta sina barn och föra dem i säkerhet. Raketen slog ner bara 50 meter från deras vardagsrum och kunde lett till förödelse för dessa 3- och 4-åringar. Trots deras rädsla och oändliga frågor om varför allt detta händer, så kunde deras föräldrar trösta dem genom att tala om för dem att Herren hade sänt sina änglar för att skydda dem. För det hade Han. De var oskadda.

Under perioden 2001-2009 slog inte mindre än 13 000 raketer ner i Sderot, men fienden har inte haft framgång. Herren har fortsatt att skydda staden, dess invånare och de många troende där.

Idag, 10 år senare, är Ir HaChayim en fullt utvecklad, aktiv och livfull församling med hemgrupper, olika typ av rådgivande och de har humanitära hjälpanläggningar. De är en viktig beståndsdel i samhället. Jesu kärlek sprids på olika sätt genom välgörande och vänliga handlingar, och det smittar av sig.

Församlingen är engagerad i arbetet med Förintelseöverlevare, de behövande, de ensamma och de i svåra familjesituationer. De delar ut mat, medel, kläder, möbler och mycket annat. Det finns en Bibelgrupp som möts varannan månad och lär ut Guds ord för icke-troende. Seminarier hålls också med olika ämnen – allt från äktenskap och familj till annan praktisk och användbar hjälp. Det är till och med så att Ir HaChayim har fått flera inbjudningar från lokala samhällsgrupper och organisationer som vill veta mer om dem och deras tro. Michael säger: ”Vi talar stolt om Israels Gud och de underbara saker Han har gjort för oss.”

Det tuffa läget med raketattacker fortsätter, men för stunden är det relativt lugnt och fridfullt. ”Vi tror att detta är en nådeperiod som Herren har gett oss och vi ser fram emot än större saker med Hans hjälp.”

Bönens kraft är starkare än alla världens vapen.

Från originalartikel av Chana Stein ”Sderot – City of Life – In every sense of the word” i Kehila News 3 april 2019 https://kehilanews.com/2019/04/03/city-of-life-in-every-sense-of-the-word/

Dela det här inlägget:

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på email
Dela på print