Rubrikens sångstrof känns som en omöjlighet i vår tid, liksom det varit under mänsklighetens hela historia så präglad av ofrid, synd och ondska.
Men en hoppets stråle tändes med det lilla rena Jesus-barnets födelse i självvald enkelhet och fattigdom ackompanjerad av änglauppenbarelser för herdarna, längst ned på samhällsstegen, och mycket annat märkligt som Bibeln beskriver. Detta har lockat fram det bästa av kreativitet och fantasi hos kompositörer, författare, konstnärer och hos oss alla. Det är därför ingen tillfällighet att just julens sånger och musik är ”outstanding”.
Jag belyser det med några exempel. Det räcker att nämna Adams julsång (O, helga natt), Nu tändas tusen juleljus, När juldagsmorgon glimmar, Stilla natt och Bachs juloratorium som exempel i en lång lista över alla tiders mest älskade sånger. Du kan fylla på med dina egna favoriter! Någon musikkännare har konstaterat att Lewi Pethrus, som skrev en hel del sånger med egen komponerad musik, presterade sin bästa musikaliska bedrift med melodin till sin julsång ”Julen med sin glada sång”.
I en Israeltidning känns det extra intressant att berätta om den internationellt mest kända av alla julsånger – White Christmas. En underbar melodi och en stämningsfylld text. Den är faktiskt skriven av en jude med namnet Israel Baline. Men var det inte Broadways på sin tid klarast lysande megastjärna, Irving Berlin, som skrev den? Jo visst, men som 5-årig judisk gosse lämnade han tsarenens Ryssland 1893, tillsammans med sina föräldrar, och bosatte sig i New York. För att förstärka förutsättningarna att lyckas inom musikens värld bytte han till artist-namnet Irving Berlin. Om han som jude skulle ha vetat vad namnet Berlin skulle komma att förknippas med (Hitler och Förintelsen) skulle det namnet vara otänkbart. Irving Berlin, som föddes 1888 och dog 1989, hann under sitt 101 år långa liv se och uppleva bl.a. Förintelsen och Israels återupprättelse.
Till saken hör också att Bing Crosbys insjungning av White Christmas är den mest sålda inspelningen någonsin. Att den stämningsfulla White Christmas inte med ett ord berör Jesu födelse är på sitt sätt en spegling av vad julen betyder för Israel och det judiska folket. För israelerna förknippas julen med stämningsfyllda festligheter i främst Betlehem men även i viss mån i Jerusalem och andra städer men inte med Jesu födelse i fokus, på det sätt som gäller för den kristna världen. Detta i sin tur speglar den judiska folksjälens kluvenhet inför kristendom.
Orsaken till det är hur antisemitism i kristendomens namn totalt förvanskat och förstört den sanna bilden av Jesus. T.o.m. Hitlers Förintelse motiverades med kristna förtecken genom citat av förskräckliga uttalanden om och mot judar av självaste Martin Luther. De yttre synliga kristna symbolerna som olika egendomliga kyrkliga skrudar, påvehattar och diverse ”krims krams” kombinerat med en föraktfull och ondskefull attityd mot allt judiskt hade och har totalt förstört bilden av Jesus och kristendomen. Man kan där dra parallellen till hur Josefs bröder vid sitt möte med Josef i Egypten inte kände igen sin lillebror Josef, som var helt fördold för dem bakom sin egyptiska ämbetsdräkt och främmande språk.
En gång, troligen mycket snart, kommer judarna att upptäcka Jesus som deras Messias. Vad som då händer och hur det skall gå till kan man läsa om i profeten Sakarjas bok kap. 9-13. Då blir det en andra uppfyllelse av vad som hände då hosianna-ropen skallade när Jesus red in i Jerusalem på ett åsneföl. Djupt i judarnas hjärtan ligger denna förväntan om den stora frihetens och fridens dag när deras härliga hälsningsfras Shalom skall sätta en befrielsens prägel på hela tillvaron för hela mänskligheten. Enl. ett välkänt judiskt talesätt kommer judarna att fråga Messias när han kommer – ”är det första eller andra gången du är här? – och då får vi svaret”. Den som läser och tror på Bibeln vet svaret men uttrycket visar att Messias/Jesus ankomst ligger latent och förbereds i den judiska folksjälen.
Då kommer den julefrid som vi alla i våra hjärtans djup längtar efter att bli en underbar verklighet. Garanten för det är att den fridsfurste som föddes i Betlehem då sitter på ”Davids tron” i Jerusalem och som en första fas skall regera i tusen år. Då går det i uppfyllelse som vi sjunger i en älskad ”negro spiritual” Det skall bli frid på vår jord i tusen år en gång.
/ Henry Nordin, redaktör Israels Vän
(”Ledaren” i vår medlemstidning Israels Vän nummer 6/2022)
